itsnotmeitsyou

jo, minst sagt.
igår låg jag och mös med rocky, strök han vid öronen och på magen.
så får den jäveln stånd!, haha.
det var de värsta jag sett, en röd liten grej "stor" som lillfinger nageln,
blev lite skrajsen,
sen när jag låg och mös med honom idag och strök honom på magen så hittade jag tissevårtor?
wierd! måste fråga mathias vad de var för katt vi fick.

annars har jag inte gjort allt för mycket idag.
jag har mest tänkt, det far mycket tankar genom skallen just nu.
varför blir livet så kort för vissa? och hur kan en sjukdom vara så väl dold?
mina tankar går till dig, så full av liv, men endå så sjuk?
livet är bra tokigt ibland.
man undrar vem som bestämmer om alla liv,
om det redan är förutsett när vi ska dö innan vi föds?
eller om de är en slump.
någon som sitter någonstans och kastar en tärning och pekar på ett foto.
den personen blir det, du klarar dig, kanske din tur nästa gång?

usch, livet kan plötsligt få en underlig vändning.

och om det är någonting jag lärt mig, så är det att uppskatta.
uppskatta din familj, dina vänner, tanten i huset bredvid som alltid hälsar så glatt,
den där skumma typen på konsum som inte säger nå, men låter dig gå före i kön.
livet är kort. man måste uppskatta det man har, det man är rädd om.
livet går nog inte i repris, det är vad jag hört iallafall.

tack för mig.