det spelar ingen roll hur fort du springer.

om du ändå springer åt fel håll.

 

just nu mår jag rent ut sagt skit, ja... jag trodde att allting var frid och fröjd, oså visar det sig att de är det motsatta. så jag ger upp.
jag ger upp kärleken, här och nu säger jag upp mig!
jag är inte längre tillgänglig.


vill inte ha medlidande, ingen sympati.
och minst av allt kärlek.

Livet är som ett maraton, vi springer allt vi har i början,
utan att tänka på hur vi ska orka hela vägen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0